Sammanfattning och presentationer från workshop om ”norska modellen” (Göteborgs UB, 120613)

Tack till alla som bidrog med era erfarenheter på workshopen i Göteborg! Presentationerna finns bilagda på bloggen. Sammanlagt åtta lärosäten höll presentationer och workshopen samlade 21 deltagare.

Under workshopen framkom ett flertal frågor och problem som var gemensamma för lärosätena. De flesta har haft problem med att behandla konferensbidrag, framför allt p g a ofullständiga poster i publikationsdatabaserna. Ett par lärosäten har valt att bara inkludera de konferenspublikationer där ISBN/ISSN angetts (detta framgår då av instruktion vid verifiering till forskarna). Vad gäller manuell bedömning av de kanaler som saknas i de norska listorna har man valt olika lösningar. Göteborgs UB bedömer alla kanaler, Linköpings UB bedömer enbart tidskrifter och godkänner bara de kanaler som bedömts som peer review i Ulrich’s. Uppsala och Stockholm går strikt efter de norska listorna och gör inga egna bedömningar. Däremot godkänner Stockholm de som lagts in som refereegranskat i DiVA (som nivå 1).

Av de närvarande lärosätena använder Göteborg och Uppsala den norska modellen som underlag för medelsfördelning.

Vad gäller metodiken ser det ganska snarlikt ut för lärosätena. De flesta använder Excel för bearbetning och vad gäller databaslösningar så jobbar de flesta med olika relationsdatabaser (PostgreSQL, Access m fl). Stockholms UB använder Perl och Visual Basic tillsammans med Bibexcel. Vid Uppsala universitet och Mitthögskolan används den bibliometriska datan som en integrerad del i ledningsinformationssystemet (båda använder Diver System). Systemet fungerar mycket bra och innebär bl a att forskarna själva kan verifiera sina publikationer och poängsättning (hög transparens).

I diskussionerna framkom också synpunkter på den trubbiga skalan i den norska modellen. Spannet inom både nivå 1 och 2 kan vara stort mellan ”lägsta- och högsta-nivå”. Vidare diskuterades lämpligheten av att ”importera” den norska modellen till svenska förhållanden. Bedömningen av svenska förlag upplevs tveksam och det finns också exempel där enskilda Acta-serier godkänts (som i själva verket är lokala kanaler). Det finns också en oro över hur modellen slår inom områden med nationell och/eller differentierad publicering. Chalmers har tittat närmare på ämnesområdet arkitektur och där finns stora skillnader mellan de norska och danska listorna vad gäller tidskrifter inom nivå 2. Under hösten kommer Göteborgs UB genomföra en undersökning där de danska och norska modellerna jämförs och studera eventuella skillnader i utfall mellan olika ämnesområden.

Presentationer: Göteborg, KTH, Linköping, Lund, Mitthögskolan, Uppsala

Annonser
Det här inlägget postades i Bibliometri, Bibliometriteknik, Kvalitetsarbete, Medelsfördelning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s